Google är ett fascinerande företag. Själv använder jag ett flertal av deras tjänster varje dag; Gmail för min e-post, Google Docs för att skriva artiklar, Google Reader för att hålla koll på alla RSS-flöden och givetvis Google för att söka på Internet. Det är en underdrift att säga att Google blivit en oumbärlig del av mitt Internetanvändande.
På ett sätt har söktekniken i allmänhet och Google i synnerhet förändrat vårt sätt att se och använda oss av information; varför lära sig saker utantill när hela världens kunskap är en sökning bort? Google har blivit en så integrerad del av livet på Internet att man tar företagets och dess tjänster som självklara.
Google = innovation
Det som kännetecknar Google, förutom att dess sökmotor utgör de facto-standard på nätet och blivit så förknippat med sökning på Internet att det till och med blivit ett eget verb, är uppfinningsrikedom och innovation, inte olikt ett annat stort teknikföretag, nämligen Apple.
Google är exempelvis känt för att ha en mycket inspirerande arbetsmiljö med tillgång till pusselrum och volleybollbanor. Dessutom får arbetstagarna använda 20% av sin arbetstid i veckan till personliga projekt – det är bland annat så Google Reader kom till och många andra projekt från Google Labs.
Google har också listats som världens mest innovativa företag av Fast Company och som världens andra mest innovativa företag efter Apple i Business Week.
Från att ha endast att ha varit en sökmotor sysslar nu Google med e-post, marknadsföring på nätet, kartor, webbaserade ordbehandlingsprogram och video på Internet. Sedan Google grundades 1998 av Standfordstudenterna Larry Page och Sergey Brin har företaget blivit alltmer av ett fenomen.
Google och personlig integritet
Men allt kring Google är inte en framgångsaga. Google har kritiserats för att samverka med de kinesiska myndigheterna för att censurera delar av Internet. Dessutom har företaget fått hård kritik för sin bristande hänsyn till den personliga integriteten, vilket går stick i stäv med företagets inofficiella måtto ”Don’t be evil”.
”Don’t be evil” – Googles inofficiella måtto #
Även om Google vidhåller att de respekterar den personliga integriteten och endast använder personlig information för att förbättra sina tjänster och sökresultat, är det en skrämmande tanke vilken potentiell insyn i ditt privatliv företaget kan ha. Mitt liv kan med enkelhet kartläggas i detalj med den information som finns lagrad på Googles servrar.
Själv använder jag Gmail-konto för all min e-post; jag låter alla mina sekundära adresser peka till min Gmail-adress och jag är alltid inloggad på mitt Google-konto när jag använder mig av sökmotorn, vilket innebär att alla sökningar enkelt kan härledas tillbaka till mig. Och det är inte orimligt att anta att många använder sig av Googles tjänster precis på samma sätt som jag.
Användardata föremål för myndigheter
Även om Google tar hänsyn till den personliga integriteten finns alltid risken att myndigheter har ett intresse av informationen. 2005 begärde det amerikanska justitiedepartementet att få ut alla sökningar som skett under en vecka. Google nekade begäran med hänvisning till användarnas personliga integritet och domstolen dömde sedermera i Googles favör.
Som en följd av upphovsrättstvisten mellan Google och Viacom ska Google lämna över användardata till Viacom, men informationen kommer att anonymiseras innan den lämnas över. Fallet visar ändock på hur svagt skyddet för användarnas personliga integritet är, även om Google anstränger sig för att slå vakt om det.
Själv sätter jag min tillit till att Google värnar om min personliga integritet och står fast vid sitt inofficiella måtto. Naivt eller ej? Det återstår att se. I mitt tycke är det viktigt att privata bolag värnar om användarnas personliga integritet, men ytterst är det upp till staten och lagstiftaren att såväl inom privat som publik sfär skydda medborgarnas personliga integritet.
Frågan kvarstår dock; litar du på Google?