I mitt tidigare inlägg om musiktjänsten Spotify konstaterade jag att jag visserligen var imponerad av tjänsten, men att jag hellre använder mig av mitt lokala musikbibliotek. Jag såg därmed ingen omedelbar användning för tjänsten. Tills nu. Spotify är klockrent i min bärbara dator, som inte rymmer hela mitt bibliotek. Att Spotify numera även skrobblar till Last.fm är också en trevlig överraskning.
Den nystartade svenska musikstjänsten Spotify har hyllats som ett revolutionerande nytt sätt att lyssna på musik. Jag har haft förmånen att få testa den reklamfinansierade gratisversionen av tjänsten några dagar och här är mina intryck.
Att komma igång med Spotify var utan problem; det var endast att ladda ner programmet från Spotifys hemsida, installera det och ange sina användaruppgifter. Väl inloggad möts man av ett iTunes-liknande gränssnitt och nyheter i utbudet. Att sedan söka efter sina favoritartister och börja lyssna kunde knappast vara enklare – intuitivt och okomplicerat beskriver Spotify väl.
En vän rekommenderade till mig den skönsjungande Leona Lewis debutalbum Spirit med motiveringen att detta otvivelaktigt var musik som hör till min smak. Och givetvis har min musiknörd till vän rätt. Som alltid.
Jag kan inte finna andra ord för albumet än helt fantastiskt. Den första singeln Bleeding Love har jag praktiskt taget spelat sönder vid det här laget. Andra favoriter är Whatever It Takes med den mäktiga avslutningen, den melodiösa Angel och Homeless som för övrigt är slående lik Christina Aguileras Hurt.