En gråvit värld mötte mig när jag gick upp i morse. Blygrå himmel. Och snön föll ymnigt. Med undantag för två soliga dagar har världen gått i gråskala de senaste veckorna. Jag ser ut genom fönstret och det är som om någon lagt ett filter över verkligheten, som att traska genom en värld ritad av Frank Miller. Färgerna suddas ut, bleknar bort.
Samtidigt som jag jagar tiden, försöker jag jaga bort den grå världen. Mer eller mindre framgångsrikt. En kopp te och rätt slipsval underlättar visserligen. Helgen var emellertid en färgsprakande tillställning i jämförelse.
I lördags var det nämligen födelsedagsfest hos en vän. Den första utmaningen var att hitta till hennes lägenhet. Att orientera sig till de bortersta delarna av Uppsala var inte helt utan bekymmer. I synnerhet för någon utan tillstymmelse till lokalsinne. Som jag. GPS är en bra uppfinning. Eller vänner som med bättre lokalsinne än en själv.
Väl där möttes vi av ett glatt sällskap, leenden och välkomstdrink. Mycket trevligt. Efter att, nära nog obligatoriskt, ha sett bidragen från den första deltävlingen av en större musiktillställning som händelsevis går av stapeln varje år, skruvade vi upp musiken och gjorde utrymme för ett dansgolv i hennes fina kök. Ek och rostfritt stål.
När klockan närmade sig någon timme efter midnatt var det emellertid dags att styra stegen hemåt. Att det hade varit en bra tillställning blev jag något smärtsamt varse om dagen efter. Det var onekligen med ett tungt huvud jag långsamt kravlade mig upp ur sängen för att klä på mig och traskade ner till V-dala nation för brunch. En kopp te och våfflor i gemytligt sällskap gjorde dock gott.
Mycket ambitiös kände jag mig när jag sedan satte mig på biblioteket för att läsa igenom rättsfallen till måndagens seminarium. Många skulle sannolikt kalla mig sinnesförvirrad. Pliktskyldigt skulle jag säga. En vän kom som tur var till min räddning och erbjöd en fikapaus. Ett välbehövligt avbrott från svårtolkade resonemang av EG-domstolen, särskilt om huvudet inte utan ett visst mått av tvång försöker förstå vad som faktiskt står på pappret.
Söndagen avslutades sedan med mysig middag och film hemma hos en vän. Jag hade dessutom försökt mig på konststycket att baka en ananaspaj. Riktigt gott. Det blev en underbar avslutning på en i övrigt färggrann helg.
Men i måndags var det tillbaka till verkligheten. Tillbaka till dagar med seminarier och timmar på biblioteket. Och om man så vill tillbaka till den grå vardagen. Men även om jag försöker jaga bort den finns det en trygghet i det rutinmässiga, en trygghet i det välbekanta. För vad vore det färgsprakande om det saknades kontrast?
Så hemtamt och tillfreds går jag genom en grå värld. Och känner mig nöjd med det. Juristen trivs som bekant i gråzonen. Inget är svart och vitt. Bara nyanser av grått. Och om inte får jag se till att byta slips till något mer färggrant.
0 svar till “En gråvit värld”