Igår gick Uppsalajuristernas arbetsmarknadsdag, kallad kontaktdagen, av stapeln. Uppsala slott fylldes således av en mängd jurister, montrar, gratispennor och snygga broschyrer, med vilka byråerna försöker överträffa varandra.
Som styrelseledamot i Juridiska föreningen skulle givetvis jag även vara med och representera föreningen. Det är ju trots allt JF som äger bolaget bakom dagen. Nåja, 75 procent av bolaget. Själv hade jag klätt mig i min gråa kostym, med svartsilvrig slips och röd näsduk, något som jag till min egen förtjusning insåg matchade dagens grafiska profil. Omedvetet, ska tilläggas.
Som tur är var jag inte fastkedjad i föreningens monter hela dagen, utan jag fick också tillfälle att samla på mig gratispennor, en synnerligen fin väska från en medelstor byrå och samtala med de många juristerna. Jag minglade runt i någon timme och pratade främst med juristernas vars byråer har stora processavdelningar.
Efter att ha packat ihop JF:s monter traskade jag raskt hem för att byta om inför kvällens bankett på Stockholms nation. Och vilken bankett! Det är inte överdrift från min sida att hävda att det troligen var höstens bästa sittning sett till såväl mat som underhållning. Kanske inte när det gäller dansframträdanden från undertecknad själv dock.
Kontaktdagens ordförande höll ett fantastiskt tal som lånade form och uttryck från Obamas segertal. Och det gjorde hon definitivt rätt i – Obama är en mycket skicklig retoriker. Liksom Obama upprepade hon mantrat: Yes we can! Talet avslutades givetvis med: God bless you. Retorikern inom mig log.
Under kvällen framträdde även trollkarlen Johan Ståhl som lyckades hänföra publiken och mig med sina korttrick. Mest fantastiskt av allt var nog när publiken på sedvanligt Uppsalavis tackade honom för föreställningen genom att sjunga honom till trollar fram ett bowlingklot på scen. Oförglömligt.
Några vänner var dessutom toastmasters för kvällen och gjorde en parodi av juriststereotyperna: humanjuristen, affärsjuristen och akademikern. Affärsjuristen upprepade ständigt: Det går bra nu. Och även om publiken till stor del bestod av just affärsjurister anade jag att även de drog på läpparna. Studenterna skrattade i alla fall glatt.
Och idag var det dagen efter. Avslutande retorikseminarium i skrivkursen och till min glädje fick jag god beröm för min essä om Apple. Jag har för avsikt att publicera den även här inom den snaraste framtiden.
Torsdagskväll. Fröken Lewis sjunger en stilla ballad i bakgrunden. Jag smuttar lite på mitt te. Och jag kan inte annat än tänka: Det går bra nu.