Behovet av en författningsdomstol

Juristerna behöver mer makt. Debatten kring FRA-lagen och politikernas avsaknad av intresse för personlig integritet vittnar om att skyddet för mänskliga fri- och rättigheter måste stärkas i Sverige. Detta kan ske genom ett inrättande av en svensk författningsdomstol.

I Sverige har vi sedan tidigare en slags förhandskontroll av lagar genom Lagrådet. Dess yttrande är dock inte bindande för regeringen och Lagrådets roll kan således närmast betraktas som rådgivande. Lagrådets existens utesluter dock på inget sätt inrättandet av en författningsdomstol.

Tanken om ett inrättande av en författningsdomstol har emellertid i Sverige av tradition avvisats med hänvisning till den maktförskjutning ett inrättande skulle innebära. Att politiska beslut blir föremål för juridisk granskning har anförts som huvudargument emot en författningsdomstol. Vi lever i Sverige alltjämt med tron på det goda samhället, men är inte det lite väl naivt?

Andra argument som anförts emot en svensk författningsdomstol är att domarutnämningarna riskerar att politiseras, inte olikt utnämningarna av justitieråden till USA:s högsta domstol. Även gränsdragningsproblem gentemot Högsta domstolen och Regeringsrätten har anförts som motargument.

Men en svensk författningsdomstol skulle onekligen stärka rättighetsskyddet i Sverige. Vidare skulle en författningsdomstol göra det möjligt att pröva en föreskrifts grundlagsenlighet i sig. I dag prövas endast en föreskrifts grundlagsenlighet mot en tillämpning i det enskilda fallet.

Att centralisera prövning till en särskild domstol har dessutom sina fördelar; dels samlas den juridiska expertisen och kompetensen på ett ställe dels skapar det en tydligare ordning för enskilda som vill anföra författningsbesvär när vanlig domstolsprövning inte står till buds.

Ett inrättande av en författningsdomstol skulle visserligen innebära en maktförskjutning från politik och juridik. Juristerna skulle få mer makt på politikernas bekostnad; det sker så att säga en form av juridifiering. Men för att slå vakt om grundläggande mänskliga fri- och rättigheter är det möjligen en nödvändig juridifiering.

Vi behöver rättigheter. Vi behöver tillgång till förfaranden så att vi kan genomdriva våra rättigheter. Vi behöver en domstol som agerar som vakthund gentemot rättighetsinskränkande lagar såsom FRA-lagen. Juristerna behöver kort sagt mer makt.