Onsdagseftermiddag. Regnet faller utanför fönstret. Hösten synes onekligen vara i antågande. Men det gör mig inget. Snarare tvärtom. De senaste två månaderna har jag räknat dagar och veckor tills jag äntligen återvänder till Uppsala för att tillbringa en månad med flickvännen innan äventyret i England tar vid.
Men även om de senaste två månaderna har utgjorts av en nedräkning har sommaren knappast passerat obemärkt förbi. I sju veckor har jag jobbat som kreditassistent. Ännu en sommar som ekonom med andra ord. Men denna gång med en del obeståndsrätt. Alltid lika roande att ringa upp en kund, presentera sig vänligt och sedan nämna att man ringer från kreditavdelningen, varpå kunden ifråga nära nog alltid reflexmässigt säger att denne ska alternativt har betalat. Underhållande.